Föreläsning källkritik

Traditionell media följer vissa lagar och regelverk som också innebär kvalitetssäkring för konsumenterna. Det finns kontrollsystem inbyggda som gör att vi när vi läser, lyssnar eller ser reportage och nyheter kan lita på att det som står är korrekt. Att det inte är propaganda eller fejk. Och att det inte utsätter folk för kränkningar.

Men i dagens mediavärld får vi inte längre nyheterna serverade av en dagstidning eller ett tv-program. Istället distribueras de ofta till oss genom sociala medier. Det gör att vi själva, som privatpersoner, har blivit publicister. Det gör också att vi har ett stort ansvar för våra flöden. Vi borde börja se oss som ansvariga utgivare, och därmed också använda de pressetiska reglerna för det vi publicerar. I de reglerna finns en massa godbitar, som att det vi berättar ska vara korrekt, att vi ska vara försiktiga med namn och inte ge irrelevant information om till exempel personers etniska ursprung, kön, politisk tillhörighet eller religiös åskådning. Vettiga grejer att ha med sig även i privatlivet!

Men innen folk tar sitt ansvar och skärper sig. Hur ska vi egentligen förhålla oss till informationen vi får? Hur vet vi vad som är sant och falskt? Hur genomskådar vi en bluff?

Bland annat om detta pratade vi om med eleverna på Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan förra veckan. Vi hade dragningar för alla klasser, och en frågestund med alla lärare. Nu hoppas vi kunna fortsätta bolla med dem så att de framöver kan jobba vidare och hitta mer kunskap om journalistik och källkritik. I den värld vi lever i idag är det viktigare än någonsin att faktiskt förstå hur medier fungerar och hur vi ska kunna lita på det vi läser.

I år firar den svenska tryckfriheten 250 år, ett utmärkt tillfälle att börja diskutera dessa frågor mer och hitta lösningar på informationssamhället som vi lever i idag.